onsdag 28 november 2012

Värgårdsnytt


 

Nummer
189
 
Värgårdsnytt
 
  Dec - Jan
12/13
 
 
 

Kalendarium

 
December
 
7/12 Uppsatstävling åk 9
 
13/12 Luciamorgonsamling i kyrkan
För 7ABC och 8CD gäller:
08.30 Fika i matsalen
09.30 Marsch till kyrkan
09.50 Luciakonsert i kyrkan
 
För 8AB och 9BCD gäller:
08.30 Marsch till kyrkan
08.50 Luciakonsert i kyrkan
09.40 Fika i matsalen
 
19/12 Alla elever slutar 13.40
 
20/12 Skolavslutning och alla elever slutar 15.20
 
Januari
 
7-8/1 Studiedagar
 
9/1 08.30 Invigning av nya skolan för eleverna
 
19/1 Öppet Hus för allmän-heten 10.00-13.00
 
28/1 Förintelsens minnesdag
 
31/1 Kostråd (särskild kallelse kommer)
 
 
Rektor informerar:
Värgårdsnytt december 2012 och Januari 2013
Terminen går snabbt mot sitt slut och lärare jobbar hårt för att bedöma och betygssätta elevernas förmågor. För att få en likvärdig bedömning har lärare under terminen genomfört sambedömning och gemensamma prov.
Några informationspunkter:
Betygen kommer att skickas hem med post. Betygen visas i Dexter från den 22/12.
Förtydligande
Försäkringen för personliga elevdatorer (åk 7 - 8) gäller året runt, överallt. Skolan har dock möjlighet att ta ut en självrisk då skada eller förlust orsakats av oaktsamhet. Det går bra att lämna datorn kvar i skolan, förutsatt att den förvaras inlåst.
Öppet hus
Föräldrar och allmänhet är välkomna att uppleva det nya A-huset lördagen den 19 januari mellan kl. 10.00 – 13.00. Välkomna!
 
God Jul och Gott Nytt År!
 
Johannes Kullered
Rektor Värgårdsskolan
 
 
Fritidsgården informerar:
Fredag 14/12 Ungdomskväll ”Luciachill” kl 18-24. Vi bjuder på julmust och pepparkakor. Inträde 20 kr. Jullovsaktiviteter: Fredag 21/12 ”minijul”, öppet 18-24. Fredag 28/12 ”mininyår”, öppet 18-24. Torsdag 3/1 "Fångarna på Hornet" (mer information kommer). Fredag 4/1 öppet 18-24. Fr.o.m Onsdag 9/1 har vi öppet som vanligt igen.Vi har en ny medarbetare Maria Anspach då Jenny är tjänstledig
Elevrådet informerar:
Elevrådets årsmöte hålls mån 3/12 kl 14.00 i cafeterian.
Förslag till årsmötet skall inkomma senast fre 30/11.


 

tisdag 13 november 2012

Utv.samtal


Hej!

 

Det är dags för höstens utvecklingssamtal. Vi skickar ett förslag på tider som vi hoppas passar bra, annars hör ni av er till oss. Det går även bra att byta med varandra, dock vill vi att ni meddelar oss om bytet.

 

Inför samtalet skriver undervisande lärare in omdömen i Infomentor (www.infomentor.se) och vi vill att ni går in och läser igenom detta innan för att samtalstiden ska räcka till. Kan ni inte logga in i Infomentor kontaktar ni Ingela Somvall, 0494-192 00.

 

Therése: (samtliga samtal är på Värgårdsskolan, B1)
 
Onsdag 14/11


17:00 – Isa

17:30 –Albin

18:00 – Samuel

 

Måndag 19/11

15:30 – Oscar

 

Onsdag 21/11

16:30 – Lotta

17:00 – Simon

17:30 – Stina

Måndag 26/11                                                      

15:30 – Kevin


Fredag 30/11

14:00 – Sanna


Enligt ök.
Rebecka
Sally

 
Carlo:
Torsdag 15/11 (På V-skolan)
15:30 – Amanda
16:00 – Paulina
16:30 – Nattakarn
17:00 – Patric
Tisdag 20/11 (I Rimforsa)
18:00 – Sofia
19:00 – Marcus
Enligt ök.
Marijn
Alice
Ali

 
 

Kontakt:

Therése: 0735125077, therese.fridell@kinda.se

onsdag 24 oktober 2012

Värgårdsnytt November


Kalendarium


 

5-9/11 APP 9B

12-16/11 APP 9C

19-23/11 APP 9D

 

13-16/11 Skapande skola åk 7

 

26-29/11 Skapande skola åk 9

 

30/11 Elevens val-dag




Rektor informerar:
Vi har nu börjat använda Infomentor för hantering av skriftliga omdömen. Syftet med de skriftliga omdömena är att elev och föräldrar skall få tydlig information elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen i läroplanen.
De skriftliga omdömena är framåtsyftande och stöttande och ger information om vad eleven kan och behöver utveckla.
Jag uppmanar därför elever och föräldrar att inför utvecklingssamtalen gå igenom de omdömen som lärare skrivit. Omdömena ligger till grund för den gemensamma framåtsyftande planering som görs under utvecklingssamtalet. Då är det viktigt att eleven har tänkt att igenom vilka mål som viktigast den närmsta tiden.
Tyvärr har vi ofta upplevt att eleven inte har tagit del av och bearbetat informationen i de skriftliga omdömena inför samtalet. För att förbättra detta så planerar vi att testa ett mer elevaktivt upplägg på utvecklingssamtalen som innebär att eleverna själva förbereder och leder samtalen. Modellen med elevledda samtal har finns på en del skolor i Linköping samt Alléskolan i Åtvidaberg. Förhoppningsvis kan några testa elevledda utvecklingssamtal under vårterminen. Mer information kommer.
Inom kort kommer föräldrar till elever i åk 9 samt eleverna att få inloggningsuppgifter till Infomentor.
Johannes Kullered
rektor
johannes.kullered@kinda.se

Fritidsgården informerar:

Höstlovsaktiviteter: 26/10 fotbollsturnering 19.00 -02.00, 29-30/10 övernattning vid Trollegater,

31/10 öppet på fritidsgårdarna med bl a Burträskbingo 17.30 – 22.00, 2/11 öppet på fritidsgården i Kisa med bl a tårtbakningstävling 18.00- 24.00.¨

Tack alla ungdomar för en mycket trevlig ungdomskväll 12/10! Nästa ungdomskväll blir den 14/12 med bl a luciadisco.

 

SYV informerar:

28/11 har Allhamra Gymnasieskola öppet Hus mellan 16.00-20.00.

Vimmerby Gymnasium har informationskvällar 13,15,20 och 22/11, se hemsidan för respektive program.
28/11 har Vimmerby gymnasium en besöksdag för elever i åk 9. Eleverna får besöka ett eller två av programmen, äta lunch i matsalen och träffa elever och personal. Anmäl er till SYV senast 26/11, tel 19208.

fredag 5 oktober 2012

SO-prov tis 9/10


Målpapper/Arbetsuppgifter till arbetsområdet Samhällsekonomi

 
Tid för arbetsområdet: ca 4 veckor.
 
I den nationella läroplanen för Samhällskunskap står det så här om målen för slutet av år 9 gällande ekonomi- kunskaper fördelat på de olika betygsnivåerna:
 
E: Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ..., ekonomiska och ... strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. _ _ _. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
 
C: Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ..., ekonomiska och ... strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. _ _ _. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
 
A: Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ..., ekonomiska och … strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. _ _ _. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

 
Lös uppgifterna nedan. Enligt läroplanstexten ovan så gör högre kvalitet i dina svar (där så är möjligt)  att du når en högre betygsnivå.
 
1.     Vad är bruttolön, nettolön, skatt, disponibel inkomst och bidrag och hur hänger de ihop med varandra?
2.    Vad är ränta, lån och amortering och hur hänger de ihop med varandra?
 
3.    Vilka produktionsfaktorer behövs för att tillverka en vara?
4.    Välj ut ett par varor och redogör för produktionsfaktorernas betydelse vid tillverkningen av dessa varor.
5.    Investeringar är viktigt att göra för företag. Vad innebär investeringar? Ge några exempel på investeringar.
6.    ”Omsättning” och ”vinst” är två andra begrepp som är viktiga för företag. Varför det?
7.    Vad är ett aktiebolag för något?
 
8.    Vilka är producenter och vilka är konsumenter av en vara?
9.    ”Monopol” och ”fri konkurrens” är två helt olika marknadssituationer för varor eller tjänster. Vad betyder dessa begrepp? Vilka följder får dessa för konsumenter och producenter?
10. ”Utbud”, ”Efterfrågan” och ”jämviktspris” är viktiga begrepp för hur en marknadsekonomi för enskilda varor fungerar. Hur hänger de ihop? Rita och berätta!
11.  Vad händer på marknaden om priset på en vara hamnar högre än jämviktspriset? Rita och berätta! Hur hanterar marknaden det?
12. Vad händer på marknaden om priset på en vara hamnar lägre än jämviktspriset? Rita och berätta! Hur hanterar marknaden det?
13. Vad kan göra att utbuds- och efterfrågekurvor förskjuts åt vänster eller höger och vad händer med jämviktspriset då? Rita och berätta!
 
14. Att lägga in överblivna pengar i madrassen är sällan en bra sparandeform. Varför inte det?
15. Andra sparandeformer är att handla med värdepapper som t ex aktier och obligationer. Hur funkar de och hur kan man tjäna pengar på dem?
16. En mycket populär sparform är fonder av olika slag. Hur funkar sådana och varför tror du de har blivit så populära?
17. En marknadsplats för värdepapper har ett speciellt namn. Vilket då?
 
18. Samhällsekonomin brukar delas in i privat och offentlig sektor. Vad är det för skillnad på dessa delar av samhällsekonomin?
19. Vad är det för skillnad på marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi?
20.BNP och BNP per capita är begrepp som används tillsammans med andra som mått för välfärd. Vad betyder BNP och BNP per capita? Vilka svagheter har de som mått för välfärd?
21. Vad innebär det för ett land när det går in i en högkonjunktur respektive en lågkonjunktur?
22.Vad betyder ”import” och ”export”?
23.Länder som vill skydda inhemska företag från utländsk konkurrens kan ibland lägga tull på importvaror. På vilket sätt hjälper det de inhemska företagen? Hur påverkar det samhällsekonomin som helhet? (Vad kan vara bra och vad kan vara dåligt med tull på importvaror?)
24.Varför och på vilket sätt är Sverige beroende av utrikeshandel?
25.Hur påverkar andra länders ekonomi den svenska samhällsekonomin? (Varför är det t ex dåligt för Sverige att den grekiska samhällsekonomin havererar? På vilket sätt är det bra för Sverige när USA och Kina går bra ekonomiskt?)
26.”Inflation” är ett begrepp som används ofta i nyhetssändningar som handlar om ekonomin i ett land. Vad innebär begreppet och varför är det viktigt att vi i Sverige inte har högre inflation än länderna vi konkurrerar med på världsmarknaden?
27.Ge exempel på vad den offentliga sektorn bekostar i samhället?
28.För att ha råd med sina utgifter behöver den offentliga sektorn inkomster. Den största delen av sina inkomster får den via skatter av olika slag. Det finns indirekta och direkta skatter. Ge exempel på varje.
29.Vad menar man vanligtvis när man pratar om ”transfereringssystemet” i samhällsekonomiska sammanhang?
30.Hur flyttar sig pengarna i samhället mellan hushållen, företagen och offentliga sektorn? Rita och berätta!
31. Vad händer i samhällsekonomin om olika faktorer ändras, t ex att arbetslösheten sjunker, inflationen stiger eller att räntan i samhället höjs eller sänks?
Examinationen på arbetsområdet kommer att vara ett skriftligt prov. Som du förstår av läroplanstexten så är poängen med frågorna ovan inte att du enbart ska kunna lära dig svaren på frågorna utantill så att du kan rabbla upp dem på provet. Det är även meningen att du ska förstå det vi sysslar med. Då kan du nämligen använda kunskapen du har lärt dig när du svarat på frågorna ovan till att göra analyser och se samband!
 
Arbetsuppgifter till arbetsområdet Samhällsekonomi i Fokusboken
 
1.     Det finns många yrken(=jobb) man kan ha i samhället. Antingen sysslar man då med att producera varor eller tjänster. I boken på s. 4 står det några exempel på varje typ av jobb. Till vilken sort hör yrkena fabriksarbetare och lärare (alltså; producerar de varor eller tjänster)?

 

2.    Bilden på s. 7 i boken visar hur pengarna går mellan företagen och hushållen. Vad skulle hända i företagen och hushållen om företagen sänkte lönerna?

 

3.    Hushållen och företagen betalar skatt till den offentliga sektorn. Vad är den offentliga sektorn för något?

 

4.    Vad sysslar den offentliga sektorn med?

 

5.    Det finns flera olika bidrag som man kan få. Här följer en kort presentation av några av dem:

·         Barnbidrag är pengar som föräldrar får för sina barn. Barnbidraget betalas ut fram till dess att barnet fyller 16 år.

·         Bostadsbidrag är pengar som man kan få om man tjänar lite pengar och inte har råd att betala för sin bostad.

·         Försörjningsstöd (det som förut hette socialbidrag) kan man få om man har en mycket liten inkomst eller om man inte tjänar några pengar alls.

·         Sjukersättning får den som har ett arbete och blir sjuk.

·         Föräldraförsäkring är pengar som mamman eller pappan har rätt att få för att kunna vara hemma med sitt nyfödda barn.

·         Arbetslöshetsersättning får den som blir arbetslös under en tid.

 

         Vilket bidrag tycker du är viktigast? Diskutera gärna med en kamrat och   motivera sedan ditt/ert val!

 

         Finns det något bidrag du/ni tycker att man kan ta bort eller som borde

         ändras? Motivera ditt/ert svar!

 

      6.         På bilden på s. 9 i boken ser du det ekonomiska kretsloppet i samhället (=hur pengarna flyttar sig i samhället). Hur påverkas de olika delarna i kretsloppet om (läs s. 10-13 så blir det lättare att svara):

         a. det blir dåliga tider (det som kallas lågkonjunktur) och företagen säljer mindre?

         b. det blir bra tider (det som kallas högkonjunktur) och företagen säljer mer?

         c. staten höjer skatten för företagen?

         d. staten sänker skatten för hushållen?

 

      7. Varför är det viktigt att ett företag går med vinst?

 

      8. Tänk dig att rektorn på din skola säger att skolan måste spara pengar.

Flera assistenter och lärare blir tvungna att sluta och klasser måste slås samman till större klasser. Vad kan ha hänt i det ekonomiska kretsloppet för att det ska bli så här? Diskutera gärna med en kamrat och skriv sedan ner förklaringen!

 

      9. Vad är marknadsekonomi för något?

 

      10. Vad är konkurrens och vad är monopol?

 

      11. Kunder är människor som köper varor och tjänster. Konkurrens är bra för

         kunderna, brukar man säga. Varför är konkurrens bra för kunderna?

 

      12. Om man ska köpa jeans så är det ofta så att kunder köper dyra jeans

         fast det finns billigare som har samma kvalitet. Varför är det så, tror du?

 

      13. Hur kommer det sig tror du att samma matvara i en liten butik ofta är

         dyrare än i en stor?

 

      14. För att producera varor eller tjänster så behöver företagen olika

         produktionsfaktorer. Vilka då?

 

      15. Välj ut två olika varor och berätta vilka produktionsfaktorer som behövs

         för att tillverka just dessa varor!

 

      16. Olika politiska partier har olika idéer om vilka som ska producera varor

         och tjänster (staten eller företagen själva) och vilka som ska dela på

         vinsterna.

·         Vad tycker partier som står till vänster om det här?

·         Vad tycker partier som står till höger om det här?

 

      17. Sverige handlar mycket med andra länder. I de sammanhangen brukar

         man tala om import och export. Vad betyder de orden?

 

      18. Vad är det som bestämmer hur mycket ett land kan exportera?

 

      19. Om det blir dåliga tider i ett stort land i EU, t ex Tyskland, kan det

         påverka ekonomin i Sverige. Hur då? Förklara!

 

      20. Vilka två grejer är de bästa du har lärt dig i det här arbetsområdet?

         Motivera!