Nummer
189
|
|
Värgårdsnytt
|
|
Dec - Jan
12/13
|
||
|
|
|||||
Kalendarium
December
7/12 Uppsatstävling åk 9
13/12 Luciamorgonsamling i
kyrkan
För 7ABC och 8CD gäller:
08.30 Fika i matsalen
09.30 Marsch till kyrkan
09.50 Luciakonsert i kyrkan
För 8AB och 9BCD gäller:
08.30 Marsch till kyrkan
08.50 Luciakonsert i kyrkan
09.40 Fika i matsalen
19/12 Alla
elever slutar 13.40
20/12 Skolavslutning och
alla elever slutar 15.20
Januari
7-8/1 Studiedagar
9/1 08.30 Invigning av nya
skolan för eleverna
19/1 Öppet Hus för
allmän-heten 10.00-13.00
28/1 Förintelsens minnesdag
31/1 Kostråd (särskild
kallelse kommer)
|
|
Rektor informerar:
Värgårdsnytt
december 2012 och Januari 2013
Terminen går snabbt mot sitt slut och
lärare jobbar hårt för att bedöma och betygssätta elevernas förmågor. För att
få en likvärdig bedömning har lärare under terminen genomfört sambedömning
och gemensamma prov.
Några informationspunkter:
Betygen kommer att skickas hem med
post. Betygen visas i Dexter från den 22/12.
Förtydligande
Försäkringen för personliga
elevdatorer (åk 7 - 8) gäller året runt, överallt. Skolan har dock möjlighet
att ta ut en självrisk då skada eller förlust orsakats av oaktsamhet. Det går
bra att lämna datorn kvar i skolan, förutsatt att den förvaras inlåst.
Öppet hus
Föräldrar och allmänhet är välkomna att
uppleva det nya A-huset lördagen den 19 januari mellan kl. 10.00 – 13.00.
Välkomna!
God Jul och Gott Nytt År!
Johannes Kullered
Rektor Värgårdsskolan
|
||||
|
||||||
Fritidsgården
informerar:
Fredag 14/12 Ungdomskväll ”Luciachill” kl 18-24. Vi bjuder på
julmust och pepparkakor. Inträde 20 kr. Jullovsaktiviteter:
Fredag 21/12 ”minijul”, öppet 18-24. Fredag 28/12 ”mininyår”, öppet 18-24.
Torsdag 3/1 "Fångarna på Hornet" (mer information kommer). Fredag
4/1 öppet 18-24. Fr.o.m Onsdag 9/1 har vi öppet som vanligt igen.Vi har en ny
medarbetare Maria Anspach då Jenny är tjänstledig
Elevrådet informerar:Elevrådets årsmöte hålls mån 3/12 kl 14.00 i cafeterian. Förslag till årsmötet skall inkomma senast fre 30/11. |
||||||
onsdag 28 november 2012
Värgårdsnytt
tisdag 13 november 2012
Utv.samtal
Det är dags för höstens utvecklingssamtal. Vi skickar ett
förslag på tider som vi hoppas passar bra, annars hör ni av er till oss. Det
går även bra att byta med varandra, dock vill vi att ni meddelar oss om bytet.
Inför samtalet skriver undervisande lärare in omdömen i
Infomentor (www.infomentor.se) och vi
vill att ni går in och läser igenom detta innan för att samtalstiden ska räcka
till. Kan ni inte logga in i Infomentor kontaktar ni Ingela Somvall, 0494-192
00.
Therése:
(samtliga samtal är på Värgårdsskolan, B1)
|
17:00 – Isa
17:30 –Albin
18:00 – Samuel
Måndag
19/11
15:30 – Oscar
Onsdag
21/11
16:30 – Lotta
17:00 – Simon
17:30 – Stina
Måndag
26/11
15:30 – Kevin
Fredag
30/11
14:00 – Sanna
Enligt ök.
RebeckaSally
Carlo:
Torsdag 15/11 (På V-skolan)
15:30 – Amanda
16:00 – Paulina
16:30 – Nattakarn
17:00 – Patric
Tisdag 20/11 (I Rimforsa)
18:00 – Sofia
19:00 – Marcus
Enligt ök.
Marijn
Alice
Ali
Kontakt:
onsdag 24 oktober 2012
Värgårdsnytt November
Kalendarium
5-9/11 APP 9B
12-16/11 APP 9C
19-23/11 APP 9D
13-16/11 Skapande skola åk 7
26-29/11 Skapande skola åk 9
30/11 Elevens val-dag
Rektor informerar:
Vi har nu börjat använda Infomentor för hantering av skriftliga omdömen. Syftet med de skriftliga omdömena är att elev och föräldrar skall få tydlig information elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen i läroplanen.
De skriftliga omdömena är framåtsyftande och stöttande och ger information om vad eleven kan och behöver utveckla.
Jag uppmanar därför elever och föräldrar att inför utvecklingssamtalen gå igenom de omdömen som lärare skrivit. Omdömena ligger till grund för den gemensamma framåtsyftande planering som görs under utvecklingssamtalet. Då är det viktigt att eleven har tänkt att igenom vilka mål som viktigast den närmsta tiden.
Tyvärr har vi ofta upplevt att eleven inte har tagit del av och bearbetat informationen i de skriftliga omdömena inför samtalet. För att förbättra detta så planerar vi att testa ett mer elevaktivt upplägg på utvecklingssamtalen som innebär att eleverna själva förbereder och leder samtalen. Modellen med elevledda samtal har finns på en del skolor i Linköping samt Alléskolan i Åtvidaberg. Förhoppningsvis kan några testa elevledda utvecklingssamtal under vårterminen. Mer information kommer.
Inom kort kommer föräldrar till elever i åk 9 samt eleverna att få inloggningsuppgifter till Infomentor.
rektor
johannes.kullered@kinda.se
|
Fritidsgården informerar:
Höstlovsaktiviteter: 26/10 fotbollsturnering 19.00 -02.00,
29-30/10 övernattning vid Trollegater,
31/10 öppet på fritidsgårdarna med bl a Burträskbingo 17.30
– 22.00, 2/11 öppet på fritidsgården i Kisa med bl a tårtbakningstävling 18.00-
24.00.¨
Tack alla ungdomar för en mycket trevlig ungdomskväll 12/10!
Nästa ungdomskväll blir den 14/12 med bl a luciadisco.
SYV informerar:
28/11 har Allhamra Gymnasieskola öppet Hus mellan
16.00-20.00.
Vimmerby Gymnasium har informationskvällar 13,15,20 och
22/11, se hemsidan för respektive program.
28/11 har Vimmerby gymnasium en besöksdag för elever i åk 9. Eleverna
får besöka ett eller två av programmen, äta lunch i matsalen och träffa elever
och personal. Anmäl er till SYV senast 26/11, tel 19208.
torsdag 18 oktober 2012
fredag 5 oktober 2012
SO-prov tis 9/10
Målpapper/Arbetsuppgifter till arbetsområdet
Samhällsekonomi
Tid för arbetsområdet: ca 4 veckor.
I den nationella läroplanen för Samhällskunskap står
det så här om målen för slutet av år 9 gällande ekonomi- kunskaper fördelat på
de olika betygsnivåerna:
E: Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur ..., ekonomiska och ... strukturer i
samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och
mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp
och modeller på ett i
huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur
individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika
faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och
andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv
och beskriver då enkla
samband med enkla och till
viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker
olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla
mellan olika perspektiv. _ _ _. Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor på ett i
huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda
resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
C: Eleven har goda kunskaper om olika
samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ..., ekonomiska
och ... strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa
samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven
använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang
om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver
då förhållandevis komplexa samband
mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka
sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv
och beskriver då förhållandevis
komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda
argument och kan då i
förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
_ _ _. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på
ett relativt väl fungerande
sätt och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
A: Eleven har mycket goda kunskaper om
olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ...,
ekonomiska och … strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver
då komplexa
samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven
använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang
om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver
då komplexa samband
mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka
sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv
och beskriver då komplexa
samband med välutvecklade och
väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika
ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument
och kan då i stor utsträckning
växla mellan olika perspektiv. _ _ _. Eleven kan söka information om samhället
och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Lös uppgifterna nedan.
Enligt läroplanstexten ovan så gör högre kvalitet i dina svar (där så är
möjligt) att du når en högre betygsnivå.
1. Vad är bruttolön, nettolön, skatt,
disponibel inkomst och bidrag och hur hänger de ihop med varandra?
2. Vad är ränta, lån och amortering och hur
hänger de ihop med varandra?
3. Vilka produktionsfaktorer behövs för att
tillverka en vara?
4. Välj ut ett par varor och redogör för
produktionsfaktorernas betydelse vid tillverkningen av dessa varor.
5. Investeringar är viktigt att göra för
företag. Vad innebär investeringar? Ge några exempel på investeringar.
6. ”Omsättning” och ”vinst” är två andra
begrepp som är viktiga för företag. Varför det?
7. Vad är ett aktiebolag för något?
8. Vilka är producenter och vilka är
konsumenter av en vara?
9. ”Monopol” och ”fri konkurrens” är två helt
olika marknadssituationer för varor eller tjänster. Vad betyder dessa begrepp?
Vilka följder får dessa för konsumenter och producenter?
10. ”Utbud”, ”Efterfrågan” och ”jämviktspris”
är viktiga begrepp för hur en marknadsekonomi för enskilda varor fungerar. Hur
hänger de ihop? Rita och berätta!
11. Vad händer på marknaden om priset på en
vara hamnar högre än jämviktspriset? Rita och berätta! Hur hanterar marknaden
det?
12. Vad händer på marknaden om priset på en
vara hamnar lägre än jämviktspriset? Rita och berätta! Hur hanterar marknaden
det?
13. Vad kan göra att utbuds- och
efterfrågekurvor förskjuts åt vänster eller höger och vad händer med
jämviktspriset då? Rita och berätta!
14. Att lägga in överblivna pengar i madrassen
är sällan en bra sparandeform. Varför inte det?
15. Andra sparandeformer är att handla med
värdepapper som t ex aktier och obligationer. Hur funkar de och hur kan man
tjäna pengar på dem?
16. En mycket populär sparform är fonder av
olika slag. Hur funkar sådana och varför tror du de har blivit så populära?
17. En marknadsplats för värdepapper har ett
speciellt namn. Vilket då?
18. Samhällsekonomin brukar delas in i privat
och offentlig sektor. Vad är det för skillnad på dessa delar av
samhällsekonomin?
19. Vad är det för skillnad på marknadsekonomi,
planekonomi och blandekonomi?
20.BNP och BNP per capita är begrepp som
används tillsammans med andra som mått för välfärd. Vad betyder BNP och BNP per
capita? Vilka svagheter har de som mått för välfärd?
21. Vad innebär det för ett land när det går in
i en högkonjunktur respektive en lågkonjunktur?
22.Vad betyder ”import” och ”export”?
23.Länder som vill skydda inhemska företag
från utländsk konkurrens kan ibland lägga tull på importvaror. På vilket sätt
hjälper det de inhemska företagen? Hur påverkar det samhällsekonomin som
helhet? (Vad kan vara bra och vad kan vara dåligt med tull på importvaror?)
24.Varför och på vilket sätt är Sverige
beroende av utrikeshandel?
25.Hur påverkar andra länders ekonomi den
svenska samhällsekonomin? (Varför är det t ex dåligt för Sverige att den
grekiska samhällsekonomin havererar? På vilket sätt är det bra för Sverige när
USA och Kina går bra ekonomiskt?)
26.”Inflation” är ett begrepp som används ofta
i nyhetssändningar som handlar om ekonomin i ett land. Vad innebär begreppet
och varför är det viktigt att vi i Sverige inte har högre inflation än länderna
vi konkurrerar med på världsmarknaden?
27.Ge exempel på vad den offentliga sektorn
bekostar i samhället?
28.För att ha råd med sina utgifter behöver
den offentliga sektorn inkomster. Den största delen av sina inkomster får den
via skatter av olika slag. Det finns indirekta och direkta skatter. Ge exempel
på varje.
29.Vad menar man vanligtvis när man pratar om
”transfereringssystemet” i samhällsekonomiska sammanhang?
30.Hur flyttar sig pengarna i samhället mellan
hushållen, företagen och offentliga sektorn? Rita och berätta!
31. Vad händer i samhällsekonomin om olika
faktorer ändras, t ex att arbetslösheten sjunker, inflationen stiger eller att
räntan i samhället höjs eller sänks?
Examinationen på arbetsområdet kommer att vara ett skriftligt
prov. Som du förstår av läroplanstexten så är poängen med frågorna ovan inte
att du enbart ska kunna lära dig svaren på frågorna utantill så att du kan
rabbla upp dem på provet. Det är även meningen att du ska förstå det vi sysslar
med. Då kan du nämligen använda kunskapen du har lärt dig när du svarat på
frågorna ovan till att göra analyser och se samband!
Arbetsuppgifter
till arbetsområdet Samhällsekonomi i Fokusboken
1. Det finns många
yrken(=jobb) man kan ha i samhället. Antingen sysslar man då med att producera
varor eller tjänster. I boken på s. 4 står det några exempel på varje typ av
jobb. Till vilken sort hör yrkena fabriksarbetare och lärare (alltså; producerar
de varor eller tjänster)?
2. Bilden på s. 7 i boken
visar hur pengarna går mellan företagen och hushållen. Vad skulle hända i
företagen och hushållen om företagen sänkte lönerna?
3. Hushållen och företagen
betalar skatt till den offentliga sektorn. Vad är den offentliga sektorn för
något?
4. Vad sysslar den offentliga
sektorn med?
5. Det finns flera olika
bidrag som man kan få. Här följer en kort presentation av några av dem:
·
Barnbidrag är pengar som föräldrar
får för sina barn. Barnbidraget betalas ut fram till dess att barnet fyller 16
år.
·
Bostadsbidrag är pengar som man kan få
om man tjänar lite pengar och inte har råd att betala för sin bostad.
·
Försörjningsstöd (det som förut hette
socialbidrag) kan man få om man har en mycket liten inkomst eller om man inte
tjänar några pengar alls.
·
Sjukersättning får den som har ett
arbete och blir sjuk.
·
Föräldraförsäkring är pengar som mamman
eller pappan har rätt att få för att kunna vara hemma med sitt nyfödda barn.
·
Arbetslöshetsersättning får den som blir
arbetslös under en tid.
Vilket
bidrag tycker du är viktigast? Diskutera gärna med en kamrat och motivera sedan ditt/ert val!
Finns
det något bidrag du/ni tycker att man kan ta bort eller som borde
ändras?
Motivera ditt/ert svar!
6. På
bilden på s. 9 i boken ser du det ekonomiska kretsloppet i samhället (=hur
pengarna flyttar sig i samhället). Hur påverkas de olika delarna i kretsloppet
om (läs s. 10-13 så blir det lättare att svara):
a. det blir dåliga tider (det som
kallas lågkonjunktur) och företagen säljer mindre?
b. det blir bra tider (det som kallas
högkonjunktur) och företagen säljer mer?
c. staten höjer skatten för företagen?
d. staten sänker skatten för hushållen?
7.
Varför är det viktigt att ett företag går med vinst?
8.
Tänk dig att rektorn på din skola säger att skolan måste spara pengar.
Flera assistenter och
lärare blir tvungna att sluta och klasser måste slås samman till större klasser.
Vad kan ha hänt i det ekonomiska kretsloppet för att det ska bli så här?
Diskutera gärna med en kamrat och skriv sedan ner förklaringen!
9.
Vad är marknadsekonomi för något?
10.
Vad är konkurrens och vad är monopol?
11.
Kunder är människor som köper varor och tjänster. Konkurrens är bra för
kunderna,
brukar man säga. Varför är konkurrens bra för kunderna?
12.
Om man ska köpa jeans så är det ofta så att kunder köper dyra jeans
fast
det finns billigare som har samma kvalitet. Varför är det så, tror du?
13.
Hur kommer det sig tror du att samma matvara i en liten butik ofta är
dyrare
än i en stor?
14.
För att producera varor eller tjänster så behöver företagen olika
produktionsfaktorer.
Vilka då?
15.
Välj ut två olika varor och berätta vilka produktionsfaktorer som behövs
för
att tillverka just dessa varor!
16.
Olika politiska partier har olika idéer om vilka som ska producera varor
och
tjänster (staten eller företagen själva) och vilka som ska dela på
vinsterna.
·
Vad
tycker partier som står till vänster om det här?
·
Vad
tycker partier som står till höger om det här?
17.
Sverige handlar mycket med andra länder. I de sammanhangen brukar
man
tala om import och export. Vad betyder de orden?
18.
Vad är det som bestämmer hur mycket ett land kan exportera?
19.
Om det blir dåliga tider i ett stort land i EU, t ex Tyskland, kan det
påverka
ekonomin i Sverige. Hur då? Förklara!
20.
Vilka två grejer är de bästa du har lärt dig i det här arbetsområdet?
Motivera!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)